Jobbar vidare...





Fortsätter temat siamesisk tvilling, en fortsättning i craniopagusstilen.





tänker mig håret i sköna gröna färger i olika skiftningar. Dramatiskt och färgrikt!
Tomma ögon, givetvis! Jag tycker att det framhäver så mkt mer än när iris och pupillen visas. För min del passar uttrycket mig, tomt och mystiskt. Det verkar osympatiskt och utan själ, men det är snarare tvärtom! Jag känner/ser  ilska, sorg och även empati. Glädje brukar jag inte illustrera, men när jag väl gör det finner jag även där tomma ögon som åtmintone en viss attityd och respekt, är inte det ändå ett glädjeämne? måste du skrika för att ha ont? Måste du skratta när du är lycklig?
Det finns inget fokus och upplevs lite suddigt vilket förklarar mitt eget känsloliv.

Glada tavlor? Många har ett litet förakt och rädsla för mina motiv, då de uttrycker väldigt ofta, hopplöshet och depression. "Fint" kanske jag får höra, "men inget jag vill ha hemma på min väg". Varför? -"För att det inte passar in varken i inredningen eller bara för att de är tomma".
Jag är arg som fan! Är det därför inget säljer? För att man hellre väljer en IKEA-tavla, än att inte vara en i mängden och välja något som helt enkelt är speciellt och ovanligt?
Där faller en del av mänskligheten, att det kommersiella samt "vad alla andra har hemma" väger tyngre än en egen tanke eller idé.
Jag menar, visst vill jag bli mer kommersiell, men i min egen takt/stil! Jag vill sälja, men jag gör inga blommotiv för att folk finner det mer "fint" att visa upp!
Våga visa din mörka sida, depression, ångest - ja allt!
Vem vet...kanske är ursnyggt med en mörk tavla med "tomma ögon" till din ljusa belagonia...haha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0